Zääghin yöräl:
yashalta shovghr tolgha Om lam Sanghjd tamjd devägü Dorj Jimbu Ghovani Gunch samlan zavadn’ Lamin lamlan chodba bül Menghn zevä dersn Djanghrin ze Rimbu Chambu Bambu Jambuyan Ghanchin keevä zuuji Zunkva Luuzng örvgä Solvan solvande.(nern uga xurgharn zääghäs deegshän zazdmn) Deedin ik oln burxd Delkän Ezn Zaghan Avghad Xalun uurta xotyn’ kürgtxä, xäärxn Om ax xum, om ax xum, om ax xum(Zugtan zäâghän zun ghararn bäräd, uxran barun ghararn ötkn xot dotran täväd, yöräl tävdmn. Örün zäâd xoyir nom umshdmn: «Jambl baav», «Sava pülvä»… darukn’ ard irx(prodoljeniye sleduyet)
Xal’mg djomba-zääghin yörâl gich irxlä, mazk ödrlä, kezä bolvchn zäädän nerädäd tävdmn. Däkâd, maan’s(«Djambl baav», «Sava pülvä») umshad ergüldmn.(by Nikolai-Kalmouk de France)
Le vidéo-image «yashalta shovghr tolgha» a été réalisé par Nikolai(kalmouk de France) pendant son voyage en Kalmoukie sur le lac salé(Yashaltinskiy rayon — Solënnoye ozero).
http://youtu.be/c4pSNQkzA7w
La réalisation(direction) de Nikolai(kalmouk de France)
Voici, dans notre clip-vidéo «Maktal-métal» nous avons filmés la fameuse Rencontre à PARIS entre les amis bouddistes! Donc, les Lamas tibétains Geshé Sangé Larampa et lama Thubtèn de D.E.L(Detchene Eusel Ling 12, rue Paul Vaillant Couturier 94140 ALFORTVILLE — Métro Ligne 8 Ecole Vétérinaire Maisons Alfort — RER D arrêt Maisons Alfort sortie Alfortville et bus 103 arrêt de Gaulle)et les Kalmouks de France par via de Nikolai Boldaev — direction(e-mail: altai.ats@free.fr), Nikolai Khabkhoukov(un activiste qui est aux lunettes du soleil), Galina, Sandjik(dans le temple),Buynta Garyaeva-violoniste professionnel avec son ami Julien(franco-viètnamien )et les Buryats de France; Irina, Bay, Bulat, Yulia, Erjena et leurs enfants sur la pelouse au bois de Vincennes. Récitation des maktals en langue kalmouke a été effectué par Nikolai Boldaev en accompagnement musical par les musiciens-amateurs de Paris: Fabrizio(d’origine Corse) et Akim(d’origine Arabe-Berbère). Montage de la vidéo image de Fabrizio. Bayirta kharg»ya ca veut dire à bientôt!
ZuLn Yöräl§ Zulan tävkhlârn keltn:»Tosin’ ghazad dalan Gholn’ Sömr uul Tzögzn’ tömr kürä Örgjäkh zulm mini Daladn’ örgsn Degjmin zul met Dörvn minghn dörvn zun Döchn dörvn monghlyn Gerl-gegän bolj Gerâr düürng burkhd min’ Gerl-gegän bolj Gerltäd gegärj zooglkh boltkha. Gerâr düürng Dala Lamnrt mini Gerl-gegän bolj Gerltäd gegäräd zooglkh boltkhag, khäärkhn, Örgsn zul mini Zovl-turlgo zoogldj Böklärn könkshün Bayin Namsra Burkhin khamr-amarn orkh boltkhag, khäârkhn.(erkän avd, erkän tärnltn.) Jinjü maghu gündüghâr Zog Sanghj ülädji Tügjä djandj orulazeg Djanghrin zeglän’ zakzalu( ghurv dâkj davtn) Om ürü zörü maan’ bardjaa khom Khoshlng bärdg khoyir ghokh budn mör Um-maa Baazr Därä khom Erdnin Badm bumbinän um-maakhum.( ghurv däkj davttn). Erkän ergülkhlärn, bumban bichâ alkhultn. En noman umshchkad, erkän ülädj tärndtn. Erkän ergülkhlärn, naaran-zaaran khoyir zöv ergültn.
«Одним из главных признаков счастья и гармонии является полное отсутствие потребности кому-то что-то доказывать.»
http://youtu.be/L6eEeTsoGIM
La réalisation(direction)de Nikolai(kalmouk de France)
Mise en ligne le 8 déc. 2011
Песня Ээжин дун в исполнении 19-летней француженки Leonaurd Bollecera. Отрывок из концерта, посвященного 400-летию Калмыкии на фестивале «Белые ночи» в Париже. Концерт организовал французский калмык Болдаев Николя, при участии Фабризио Мазини.
DJANGHRIN § MINGHN ZEEVÄ DERSN’ DJANGHRIN ZE: Minghn zeevä dersn’ Djanghrin ze Rimbou Chimbou Bambou Djambuyan Ghanchin keevä zuudji Zunkva Baldn lamin Shalvan solvandè(3 ghurv däkj davtn duulad-zal’vrad) C’est une récitation(sur la 5/4 mesure) bouddhiste(tantra kalmouk).
Khoyir költ nughudyn deed: Khoyir költ nughudyn deed Burkhdt itkmü lam orhlng Keghäd mu zayatni ayulas getlkhig Bagsh bolghn sörglztn. Tachanghughas khaghzsn deedin nomndn’ Itkmü lam orchlng keghäd Mu zayatni ayulas getlkhig Bodng eväl bolghn yovn sörglztn. Tzughlng nughudyn deed,khuvrgtn’ itkmü Lam orchlng keghäd khüvräghäd getlsnä khöönn’ Khaani nökd bolghn sörglztn.(3 ghurv däkj davttn)
http://youtu.be/vSGOCKk8MKk
La création musicale de Fabrizio et Nikolai de Paris(France).
http://youtu.be/LXQjZWYlMXE
http://youtu.be/hChAOBxRGEc
La création musicale «Shaman’s danse» de Fabrizio et Nikolai(kalmouk de France)
Khamag Mongols à ELISTA la République Khalimag Tangch -Kalmykia
http://youtu.be/hDpRa03oLIU
Mise en ligne le 8 déc. 2011
Жемчужина мирового народного устного творчества, признанная ЮНЕСКО, Калмыцкий героический эпос ДЖАНГАР в исполнении французской группы художественной самодеятельности. Отрывок из концерта, посвященного 400-летию Калмыкии на фестивале «Белые ночи» в Париже. Концерт организовал французский калмык Болдаев Николя, при участии Фабризио Мазини.
«Медҗәнәв гисн олн үг, медҗәхшв гисн нeг үг.»(xal’mg ulsn ülgr)
http://youtu.be/5ySGxNNEy-0
Ajoutée le 10 oct. 2014
Une visite chez les Kalmouks, la seule population d’Europe à majorité bouddhiste.
Sanan Matvenov a tout juste 26 ans : depuis l’âge de 13 ans, il étudie l’enseignement du Bouddha. Avec sept autres moines âgés de 16 à 26 ans, il vit dans le temple d’or d’Elista, la capitale de la Kalmoukie. Les jeunes moines parlent russe, kalmouke et tibétain…
http://youtu.be/3ZMx8EVrsOs
CHARVIEU:Dénomination stade de «Jean DJORKAEFF» et Inauguration Terrain Synthétique 06/07/2013.
«PRANZ-KHAL’MG kelnä tolmach»
Kesn(sostavitel’):BOLDAEV Nikolai
E-mail:altai.ats@free.fr
Tél.:(0033)[0]147975675(à domicile)
TOLMACH:
Oui Eé(tiim)
Non Uga
Merci Bayirdjanav(khandjanav)
Merci beaucoup Ik gidgär bayirdjanav(khandjanav)
Je vous en prie Uchr uga
De rien Yumn kergo
S’il vous plaît Bouyin boltkha
Pardon/excusez-moi Bichä namag gemshätn(mu santn)
Bonjour Mendvté
Au revoir Sän bäätn(bayirta)
A bientôt Üzltzkhäya
Je ne comprends pas Kelsn ügtn medjakhshuv
Parlez-vous Ta kelnät…
Français Pranzuzskar
Anglais Andlär
Russe Orsaghar
Kalmouke Khal’mgär
Mongole Monghlar
Chinois Kittydar
Tibétaine Tövüdär
Espagnole Ispanär
Allemande Nemshär
Monsieur, Madame Noyin, Noykhn
Plus lentement Arghoul
Parlez lentement Arghoul doughartn ?
S’il vous plaît Buyn boltkha
Aidez-moi, s’il vous plaît? Buyn boltkha, nand nökd boltn ?
J’ai besoin de… Nand kergtä…
Comment vous appelez-vous ? Tana nern kemb ?
Je m’appelle… Mini nern…
Enchanté ! Digd sän !
Comment allez-vous ? Yamaran bäänät ?
Bien/bon/ça va Sän/Gem uga/Mu bish
Comme ci, comme ça èn ter-go
C’est mon/ma Inché mini(en kalmouke il’y a que le genre masculin)
…femme mini gergn
… mari mini zalou
… fille mini küükn
… fils mini kövün
… mère mini éké
… père mini ézké
…grande-mère mini édja
…grand-père mini aava
…ami/amie mini näädjé(ür kövün/ür küükn)
Je viens de Russie Bi Ääräsä ghazras
…de Kalmoukie Khal’mg Tangchas
…de France Pranzas
… de l’Angleterre Angläs
… de l’Espagne Ispanäs
Nous venons de Russie Madn Ääräsä ghazras irvüdn
… de la Kalmoukie Madn.Khal’mg Tanghchas irvüdn
… de France Madn Pranzas irvüdn
… de l’Angleterre Madn Angläs irvüdn
… de l’Espagne Madn Ispanäs irvüdn
Où se trouve… ? Al’d(khama) bäänä… ?
L’hôtel Gostiniz
Le magasin Lavkè
Le restaurant Khot oudg ghazr
Le musée Muzey
La rue Oul’nz
La place Ploshd’
L’aéroport Aéroport
La gare Tömr khalghn stanz
La gare routière Aptobusn stanz
L’arrêt stanovk
Le bus Aptobous
Le tram Trambey
L’avion Tömr shovun
Le métro Metro(ghazr dorkn tömr khalghn stanz)
La voiture Tergn
Le départ Yovulghn
L’arrivée Irlghn
Quel est le prix d’un billet ? Neg bilet kedü bolna(kürnä)?
A gauche Zün ghartal
A droite Baroun ghartal
Tout droit Ömärän
Où sont les toilettes? Mörän üzdg ghazr al’d(khama) bäänä ?
Combien ça coute ? éné kédü bolna(kedüghär) ?
Quel est le prix ? Zenan’ kedü ?
Je voudrais Nand kergtä(bi avnav)
Acheter/commander… Khouldjavkhar/ zakaz kekhär
Je le prends Bi enüg avnav
Acceptez-vous les cartes de crédit ? Ta bankn kartar khould kenät?
Ouvert Sekätä
Fermé Khaghata
Le petit dejeuner Örün khotè(kholè)
Le déjeuner Üdän khotè(kholè)
Le diner Askhn khotè(-kholè)
L’addition s’il vous plaît ? Buyn boltkha, chek ögtn ?
Du pain Ödmg
Du café Kof
Du thé Tzä
Du thé kalmouk Khal’mg tzä
Du jus Shüsn/ zer-zemshn shüsn
Du jus de pomme Al’mna shüsn
De l’eau Ousn
De la bière Mörnä shesn
Du vin Chaghr
De la vodka Ärk/khar ärk
Du sel Davsn
Du poivre Bourshè
De la viande Makhn
Du boeuf Ükrâ makhn
Du porc Ghäkhän makhn
Du poisson Zakhsn
De la volaille Shovuna makhn
Du poulet Takan makhn
Des légumes zemsh
Des fruits zer
Des pommes de terre Bodntzyg
Une glace Morojenk/möstä kampat’
TÄRN_
Erknä:
Om — ürü — zörü — maan’ Bardta — khom — khoshlng Gärdg — Baz — buru — Badma — Sidhi — khom(khörn neg däkdj davttn)
Aum — ürü — zörü — maan’ — bardta — bardä — bardä — khom ( dola däkdj davtkhmn)
Ödr bolghna tölä:
Aum lama rädnaya sarwa gada Naroda ya Aum gürgün güni suukha(ghurv davvtn örün, üdän, askhn tzagla. Yamaran bolvchn kilnzäs ärlghdj gharghna zun näämn davtkhla ek-ezktän kilnz gharghsn yumn uga keenä)
«Pranz-khal’mg kelnä tolmach»
franko-kalmyzkiy razgovornik-dictionnaire
Kesn-sostavitel’, édition de Kolya Bold Garyan:
Oui Eé(tiim)
Non Uga
Merci Bayirldjanav(khandjanav)
Merci beaucoup Ik gidgär bayirldjanav(khandjanav)
Je vous en prie Uchr uga
De rien Yumn kergo
S’il vous plaît Bouyin boltkha
Pardon/excusez-moi Bichä namag gemshätn(mu santn)
Bonjour Mendvté/mend
Au revoir Sän bäätn(bayirta)
A bientôt Üzltzkhäya
Je ne comprends pas Kelsn ügtn medjakhshuv
Parlez-vous Ta kelnät…
Français Pranzuzskar
Anglais Anglär
Russe Orsaghar
Kalmouke Khal’mgär
Mongole Monghlar
Chinois Kittydar
Tibétaine Tövüdär
Espagnole Ispanär
Allemande Nemshär
Monsieur, Madame Noyin, Noykhn
Plus lentement Arghoul
Parlez lentement Arghoul(äräkhnär) doughartn(keltn) ?
S’il vous plaît Buyn boltkha
Aidez-moi, s’il vous plaît? Buyn boltkha, nand nökd boltn ?
J’ai besoin de… Nand kergtä…
Comment vous appelez-vous ? Tana nern kemb ?
Je m’appelle… Mini nern…
Enchanté ! Digd sän !
Comment allez-vous ? Yamaran bäänät ?
Bien/bon/ça va Sän/Gem uga/Mu bish
Comme ci, comme ça èn ter-go
C’est mon/ma Inché mini(en kalmouke il’y a que le genre masculin)
…femme mini gergn
… mari mini zalou
… fille mini küükn
… fils mini kövün
… mère mini éké
… père mini ézké
…grande-mère mini édja
…grand-père mini aava
…ami/amie mini näädjé(ür kövün/ür küükn)
Je viens de Russie Bi Ääräsä ghazras
…de Kalmoukie Khal’mg Tangchas
…de France Pranzas
… de l’Angleterre Angläs
… de l’Espagne Ispanäs
Nous venons de Russie Madn Ääräsä ghazras irvüdn
… de la Kalmoukie Madn.Khal’mg Tanghchas irvüdn
… de France Madn Pranzas irvüdn
… de l’Angleterre Madn Angläs irvüdn
… de l’Espagne Madn Ispanäs irvüdn
Où se trouve… ? Al’d(khama) bäänä… ?
L’hôtel Gostiniz
Le magasin Lavkè
Le restaurant Khot oudg ghaz(réstoran)
Le musée Muzey
La rue Oul’nz
La place Ploshd’
L’aéroport Aéroport
La gare Tömr khalghn stanz
La gare routière Aptobusn stanz
L’arrêt Stanovk
Le bus Aptobus
Le tram Trambey
L’avion Tömr shovun
Le métro Metro(ghazr dorkn tömr khalghna stanz)
La voiture Tergn
Le départ Yovulghn
L’arrivée Irlghn
Quel est le prix d’un billet ? Neg bilet kedü bolna(kürnä)?
A gauche Zün ghartal
A droite Baroun ghartal
Tout droit Ömärän
Où sont les toilettes? Mörän üzdg ghazr al’d(khama) bäänä ?
Combien ça coute ? én kédü bolna(kedüghär) ?
Quel est le prix ? Zenan’ kedü(bolna) ?
Je voudrais Nand kergtä(bi avnav)
Acheter/commander… Khouldjavkhar/ zakaz kekhär
Je le prends Bi enig avnav
Acceptez-vous les cartes de crédit ? Ta bankn kartar khould kenät?
Ouvert Sekätä
Fermé Khaghata
Le petit dejeuner Örün khotè(-kholè)
Le déjeuner Üdän khotè(-kholè)
Le diner Askhn khotè(-kholè)
L’addition s’il vous plaît ? Buyn boltkha, chek ögtn ?
Du pain Ödmg
Du café Kof
Du thé Tzä
Du thé kalmouk Khal’mg tzä
Du jus de légumes/fruits Zer-zemshn shüsn/djimsn shüsn
Du jus de pomme Al’mna shüsn
De l’eau Ousn
De la bière Mörnä shesn
Du vin Chaghr
De la vodka Ärk/khar ärk
Du sel Davsn
Du poivre Bourshè
Du beurre Tosn(shar)
Du lait Üsn(ükrä)
Du sucre Shikr
De la viande Makhn
Du boeuf Ükrä makhn
Du porc Ghäkhän makhn
Du poisson Zakhsn
De la volaille Shovuna makhn
Du poulet Takan makhn
Des légumes Zer-zémsh
Des fruits Djimsn
Des pommes de terre Bodntzyg
Une glace Morojenk/möstä kampat’
Tzaghan shükürtni TÄRN//
Kezänk xal’mgudn TÄRN:
Dadyata aum anil’ anil’ kaysem kaysem biré biré semé semé shanda shanda danda danda békédé békédé biré biré di baazr dara banda bandani baazr wani pad khom khom urum konrom pad suukha khom urum banda pad dagla surunshik suukha aum baazr wani banda banda bashani mama sarwa düsüring bénéya gam khom khom pad pad suukha(èn ik küchtä mana khal’mgudn kezänk tärnig ghurvn, dolan, khörn negn, zun nämn däkdj ödr bolghn davttn ) Deed Ik Tengr madnd tusltkhâ om sarwa mangalam
TÄRN:
«Aum lama rädnaya sarwa gada naroda ya
Aum gürgün güni suukha»
P.S. ödr bolghn ghurv däkdj örün, üdän, askhnla davttm yamaran bolvchn kilnzäs gharghna zun nämn däkdj davttkhla ek-ezktän gharghsn kilnzg uga keenä)))
TÄRN(erknä):
Aum ürü zörü maan’ Bardta khom khoshlng Gärdg Baz buru Badma Sidhi khom(khörn neg däkdj davtkhmn)
Aum ürü zörü maan’ bardta bardä bardä khom (dola däkdj davtmn)
TÄRN/
Yovudyn tölä(fortuna):
Tamjd chiniya bala tzaktzalo Aum nam bidiya aum nam dariya Aum nam songiya (ghurv däkdj davtkhmn)
TÄRN/
Äämshgäs, äälghnäs(contre la peur):
DOLAN ORN ED BOLSN KHOM SHAR ÖVCHIG ENÜGÄR ÄRLGHIYA.
TÄRN/
Zulan örgkhlä(zulyn):
Orasn zulyn gholm «Dordj djodvin» Ghurvn davkhr khuvzn bit boltkha, Kesn tosn ghazadyn dala bit boltkha, Örgsn zögzm sömr kürä bit boltkha, Örgsn zulm sömr uul bit boltkha. Dörvin üzgin ghurvn tzagin ghuchn ghurvn Khurmsta tengrtän mönk zulan örgdjänäv. Tosn dala ugad melmlzgsn dundyn khurld Täkni mönkni gerlär zul bäriy, Arvn zeegd badghrsn zul bäriy. Kharnghu ghal dutal uga sarul üldkh bolyi, Burkhni khöötn kümni, bökni khöötk bolkh bolyi. Sän ghalvi minghn burkhnd, Zandni ghuchn tavn burkhnd mörgiy. Arvn üzgin ghurvn tzagin khamg burkhnd Bod’-Sad’nrtan zal’vrad mörgdjänäv Aum akh khum Aum akh khum Aum akh khum
MAZK ÖDRMÜDN TÄRNS/
Nääamn(8) shinin nomshul — Noghan Därkn ödr
(les 08 de chaque mois est Le jour de la prière pour la Tara verte):
TÜgdj gunlä nimbä djomdande Tzan zan djovi ganro dülgsel DÜsm nadsel Sandj mandjlma Bendä raya odla tzaktzalo.
Arvn tavn(15) burkhni nomshul(OTCH MANLA)
(les 15 de chaque mois est le jour de la prière pour Buddha de Medecine):
Tavka tügdj shagdji Ritp shig Sandj mitü tugdj, Bugdjmba seroyi lumbö Djalva delä tzaktzalo.
Ghuchna(30) burkhna nomshul
(les 30 de chaque mois est la prière pour Buddha Shakyamuni):
Djigdn rembä zova zevg med’ Demn gevä malu djomzd djig Godm dungl malu djomzd djig Sandji zevg medlä tzaktzalo. Gusm monru tugdji Tarachi yag sert tzum togba Dülgr tovi dusm djalva dongngslü Nimg bosa nimg chimg tzaktzalo.
TÄRN/
Kharalas getlgkhin tölä(contre la malédiction): Aum kanshin mar’ya pad gur’ya suukha
Mu nööräs: Nam sarwa det gadi zere dääya Enä gadi gürgn güni suukha
Küünä mu kelnäs boln khar yovdlas, shulmas:
Aum Bazr Zandare Makharakcha khom pad.
TÄRN/
Noghan Därk(zovlngas getlghna): Aum däri dü däri dari suukha(21 -khörn neg däkdj davtkhmn)
0-xosn1-negn20 — khörn 10000 — tümn
2 — khoyir 30 — ghuchn 100000 — bum
3 — ghurvn 40 — döchn 1000000 — say(a)
4 — dörvn 50 — tävn 10000000 — djiva
5 — tavn 60 — djirn 100000000 — dünchür
6 — zurghan 70 — daln 1000000000 — terbum
7 — dolan 80 — nayn 10000000000 — Ik terbum
8 — näämn 90 — yirn 100000000000 — Nayad
9 — yisn 100 — zun 1000000000000 — Ik nayad…
10- arvn 1000 — minghn 100 dizillionov — Saytar Xurgsn
L’Hymne National de la République Kalmoukie R.F.
Ügn’: Shugran Vera
Kögdjmn’: Mandjn Arkad’
«KHALIMAG TANGCHN CHASTR»
1.
SARUL SÄÄKHN KHALIMAG TANGTCH
SANSN TOOTAN KÜTZÄNÄ
AVTA DJIRGHLIN BAT DJOLAG
ALDR GHARTAN ATKHNA
Davtlghn-refrain:
ULAN ZALATA KHALIMAG OULS
ULATA TEGÄN KERÜLIY
TÖRSKN NUTGAN KÜCHÄN NERÄDÄD
TOLGHA MEND DJIRGHLIY
2.
OLN-KELN ÄMTNLÄ KHAMDAN
URALAN TANGCHM ZÜTKNÄ
INGLTN ZALIN ENDR GERLD
IRGCH MANA BATRNA
3.
BAATR, CHIRK ÜRDÄR TURAD
BUURL TEEGM ÖSNÄ,
SURGHUL’ NOMDAN KILMDJÄN ÖGÄD
SUL NERÄN DUDLNA
Chilgch — fin — end
http://youtu.be/l1VmGBzq-4o
«Comment être bouddiste»
Ou puis-je prendre un taxi?
Al’d(khama) taxi avna ?
Appelez le taxi, s’il vous plait ?
Taxi dudchktn, buyn boltkhä?
Quel est le prix jusqu’a…?
Kedü bolna … kürtl?
Deposez-moi a…
Namag …. kürtl kürgtn
Deposez-moi a l’aeroport ?
Namag aéroportd kürgtn ?
Deposez-moi a la gare ?
Namag vokzald kürgtn ?
Deposez-moi a l’hotel ?
Namag gostiniz kürgtn ?
Conduisez-moi a cette adresse, s’il vous plait ?
En adresar namag kürgtn
A gauche.
Zün gartal yovtn
A droite.
Barun ghartal yovtn
Tout droit.
Ömärän yovtn
Arretez ici, s’il vous plait ?
End zoghstn, buyn boltkhä ?
Pourriez-vouz m’attendre?
Namag külädj bolkh buyn boltkhâ ?
Je suis a paris pour la premiere fois.
Bi Parijd shinkän irläv ömärän irädgov.
Je ne suis jamais venu ici. C’est tres beau!
Bi naran mel iräd ugav(irädgov). End digd sääkhn!
Ou puis-je prendre un taxi?
Al’d(khama) taxi avna ?
Appelez le taxi, s’il vous plait ?
Taxi dudchktn, buyn boltkhä?
Quel est le prix jusqu’à…?
Kedü bolna … kürtl?
Deposez-moi à…
Namag …. kürtl kürgtn
Deposez-moi à l’aeroport ?
Namag aéroportd kürgtn ?
Deposez-moi à la gare ?
Namag vokzald kürgtn ?
Deposez-moi à l’hotel ?
Namag gostiniz kürgtn ?
Conduisez-moi à cette adresse, s’il vous plait ?
En adresar namag kürgtn
A gauche.
Zün gartal yovtn
A droite.
Barun ghartal yovtn
Tout droit.
Ömärän yovtn
Arretez ici, s’il vous plait ?
End zoghstn, buyn boltkhä ?
Pourriez-vouz m’attendre?
Namag külädj bolkh buyn boltkhâ ?
Je suis à Paris pour la premiere fois.
Bi Parijd shinkän irläv ömärän irädgov.
Je ne suis jamais venu ici. C’est tres beau!
Bi naran mel iräd ugav(irädgov). End digd sääkhn!
Ou puis-je prendre un taxi?
Al’d(khama) taxig bi avch bolkhv ?
Appelez le taxi, s’il vous plait ?
Taxi dudchktn, buyn boltkhä?
Quel est le prix jusqu’à…?
Kedü bolna(kürna) … kürtl?
Deposez-moi à…
Namag …. kürtl kürgtn.
Deposez-moi à l’aeroport ?
Namag aéroportd kürgtn ?
Deposez-moi à la gare ?
Namag vokzald kürgtn ?
Deposez-moi à l’hotel ?
Namag gostinizd kürgtn ?
Conduisez-moi à cette adresse, s’il vous plait ?
En adresar namag kürgtn, buyn boltkhâ?
A gauche.
Zün gartal yovtn.
A droite.
Barun ghartal yovtn .
Tout droit.
Ömärän yovtn.
Arretez ici, s’il vous plait ?
End zoghstn, buyn boltkhä ?
Pourriez-vouz m’attendre?
Namag külädjätn, buyn boltkhâ ?
Je suis à Paris pour la premiere fois.
Bi Parijd shinkän irläv ömärän mel irädgov(iräd ugav).
Je ne suis jamais venu ici. C’est tres beau!
Bi naran mel iräd ugav(irädgov). End digd sääkhn!
Hôtel — gostiniz:
Puis-je reserver une chambre ?
Nand neg khorata khondg bärn khadghldj(bärkh) bolkhvi?
Une chambre pour une personne.
Neg künd(ä) neg khorata khondg bärn.
Une chambre pour deux personnes.
Khoyir künd(ä) neg khorata khondg bärn.
On m’a reserve une chambre.
Nand neg khorata khondg bärn khadghldj okla.
Pas tres cher.
Üngo(ümtä bish).
Puis-je reserver une chambre?
Bi neg khorata khondg bärn tanad khadghldjodkhvi?
Une chambre pour une personne.
Neg künd(ä) neg khorata khondg bärn.
Une chambre pour deux personnes.
Khoyir künd(ä) neg khorata khondg bärn.
Orchlulsn: Nikolai Boldaev
English-khal’mg kelmr(bäälghnä nern)
I – bi Me – namag My — mini
You – chi You – chamag Uour — chini
We – madn Us – madnig Our — mana
They – tedn Them – tednä, tednd Their — tednä
He – en(kövün)
Him – ter(kövüg, kövünd)
His – ter(kövünä)
She — en(küükn)
Her – ter(küüknä, küüknd)
Her – ter(küüknä)
It – ter(yumn)
It — tednä,tind, ter küüknd)
Its – ter (kövünä, küüknä)
Orchlulsn: Nikolai Boldaev
English-khal’mg kelmr(bäälghnä nern)
I – bi Me – namag My — mini
You – chi You – chamag Your — chini
We – madn Us – madnig Our — mana
They – tedn Them – tednä, tednd Their — tednä
He – en(kövün)
Him – ter(kövüg, kövünd)
His – ter(kövünä)
She — en(küükn)
Her – ter(küüknä, küüknd)
Her – ter(küüknä)
It – ter(yumn)
It — tednä,tind, ter küüknd)
Its – ter (kövünä, küüknä)
Orchlulsn: Nikolai Boldaev
English-khal’mg kelmr(bäälghnä nern)
I – bi Me – namag My — mini
You – chi You – chamag Your — chini
We – madn Us – madnig Our — mana
They – tedn Them – tednä, tednd Their — tednä
He – en(kövün)
Him – ter(kövüg, kövünd)
His – ter(kövünä)
She — en(küükn)
Her – ter(küükig, küüknd)
Her – ter(küüknä)
It – ter(yumn)
It — tednä,tind, ter küüknd)
Its – ter (kövüsn, küüksn)
Orchlulsn: Nikolai Boldaev
Anglär akhr kelmr:
Where is … ? Al’d(khama) bäänä?
Is it far? Endäs khol-i?
Is it near? Endäs öörkhn-i?
Go … Yovtn …
Turn … Ergtn …
Go that way … Tigärän yovtn … Go back Ardaran yovtn
Turn left Zün tal(ghartal) ergtn
Turn right Barun tal(ghartal) ergtn
Turn around Ormdan ergtn
The street Ul’nz
At the end of the street Ul’nz chilxlä
The first left Negdgch(daruk) zün tal(ghartal) ergtz
On the corner Bulngd
The second right Khoyirdgch ergtz barun tal(ghartal)
Next to … … öörn’(ex.: Gern öörn’)
Гостиница The hotel Gostinz(Untdg bäärn/ger)
The park Modta(sadta) ghazr
The traffic light Khalghn alg-sham
The bus stop Aptobusn stanovk
The intersection Kirsläd kharghsn khaalgdud
The subway station Ghazr dork tömr khalghn stanz
Цаг – le temps
болзг – le délai, la terme
Kедү цаг болҗ? – Quelle heure est-il?
Мисхл – la seconde
Агчм – la minute,
агчмин зуур – dans(pour) une minute
Цаг — (une) heure
өдр – lejour(la journée)
өдрлә — dans la journée,
өдрин дуусн — pendant la journée,
бүкл өдр – toute la journée,
өрәл өдр — une demi-journée
өрүн — matin
өрүһәр — dans la matinée
өрүн күртл — avant le matin
өр цәәтл — avant l’éveil de la journée(à l’aube)
үд — oбед
үдин өмн — avant midi
үдән хөөн -après-midi
үдлә — à midi
үдән хот – déjeuner
асхн – le soir
асхнла — dans la soirée
асхн күртл – jusqu’au soir
харңһу — il fai noir(sombre)
бүрүл — tombée la nuit
сө — la nuit
харңһу сө — la nuit sombre
сарул сө — la nuit claire
дулан сө — la nuit douce
киитн үвлин сө — la nuit froide d’hiver
сөөни өрәл — minuit
эрт — tôt
ора — tard
«Ора босхла — өдр үрдг, баһдан эс сурхла – җирһл геедрдг.»(khal’mg ülgür)
Цаг – le temps
болзг – le délai, la terme
Kедү цаг болҗ? – Quelle heure est-il?
Мисхл – la seconde
Агчм – la minute,
агчмин зуур – dans(pour) une minute
Цаг — (une) heure
өдр – le jour(la journée)
өдрлә — dans la journée,
өдрин дуусн — pendant la journée,
бүкл өдр – toute la journée,
өрәл өдр — une demi-journée
өрүн — matin
өрүһәр — dans la matinée
өрүн күртл — avant le matin
өр цәәтл — avant l’éveil de la journée(à l’aube)
үд — oбед
үдин өмн — avant midi
үдән хөөн — après-midi
үдлә — à midi
үдән хот – déjeuner
асхн – le soir
асхнла — dans la soirée
асхн күртл – jusqu’au soir
харңһу — il fait noir(sombre)
бүрүл — tombée la nuit
сө — la nuit
харңһу сө — la nuit sombre
сарул сө — la nuit claire
дулан сө — la nuit douce
киитн үвлин сө — la nuit froide d’hiver
сөөни өрәл — minuit
эрт — tôt
ора — tard
«Ора босхла — өдр үрдг, баһдан эс сурхла – җирһл геедрдг.»(khal’mg ülgür)
Aujourd’hui – эндр
Demain – маңһдур
Après-demain — нөкәдүр
Hier — өцклдүр
Avant-hier – урҗ өдр
Cette année – эн җил
L’année prochaine — ирх җил L’année passée — давсн җил
L’année d’avant – урзн җил
Les jours de la semaine:
Une semaine – долан хоңг
Le jour(la journée)- өдр
Lundi– сарң өдр — луна
Mardi – мигмр өдр — марс
Mercredi – үлмҗ өдр – меркурий
Jeudi – пүрвә өдр — юпитер
Vendredi – басң өдр — венера
Samedi – бемб өдр — сатурн
Dimanche — нарн өдр – солнце
English-Khal’mg kelnä «Akhr kelmr»
Orchlulsn/translate by Boldaev Nikolai
Hello Mendvt(mend)
What is your name? Tana(chini) nern kemb?
Thank you Bayirldjanav(khandjanav)
Please Buyn boltkha
You are welcome Irkhitn erdjänäävidn
Excuse me Bichä mu santn(namag gemshätn)
Where is the toilet? Mörän üzdg ghazr al’d(khama) bäänä ?
Good bye Sän bä(bäätn)
How are you? Yamaran(yaghdj) bäänäch?
Fine!. Sän(gem uga)!
And you, how are you? Ta(chi), yamaran bääntä(bäänäch)?
Good morning! Örün eevr sän bolyg(boltkhâ !
Good afternoon! Ödrtn sän(narta) bolyg(boltkhâ!
Good evening! Askhnchn sän(tövknün) boltkhâ!
Good night! Sän züd züdltn(züdläd untn))!
I don’t understand! Kelsn ügtn medjäkhshv!
Help me, please? Buyn boltkhâ, nökd nand boltn(bolych)! !
Where are you from? Ta(chi) al’das(khamas) irvtä(irvch)?
I come from … Moscow,Elista. Bi Moskvaghas,Elstäs irv(irläv).
I am from Moscow/Elista Bi Moskvaghas/El’stäs
I’m sorry Gemän tanas(chamas) surdjanav?
What are you saying? You ginät(ginäch)?
How do you say in kalmyk? Ingäg khal’mgär yaghdj keldm?
Aujourd’hui – эндр
Demain – manghdur/маңһдур
Après-demain — nökädür/нөкәдүр
Hier — özkldür/өцклдүр
Avant-hier – urdj ödr/урҗ өдр
Cette année – en djil/эн җил
L’année prochaine — irkh djil/ирх җил L’année passée — davsn djil/давсн җил
L’année d’avant – urzn djil/урзн җил
Aujourd’hui – èndr/эндр
Demain – manghdur/маңһдур
Après-demain — nökädür/нөкәдүр
Hier — özkldür/өцклдүр
Avant-hier – urdj ödr/урҗ өдр
Cette année – en djil/эн җил
L’année prochaine — irkh djil/ирх җил L’année passée — davsn djil/давсн җил
L’année d’avant – urzn djil/урзн җил
Les jours de la semaine:
Une semaine – dolan khong/долан хоңг
Le jour(la journée)- ödr/өдр
Lundi– sarng ödr/сарң өдр — луна(lune)
Mardi – migmr ödr/мигмр өдр — марс(mars)
Mercredi – ul’mdj ödr/үлмҗ өдр – меркурий(mercure)
Jeudi – pürvä ödr/пүрвә өдр — юпитер(jupiter)
Vendredi – basng ödr/басң өдр — венера(venus)
Samedi – bemba ödr/бемб өдр — сатурн(saturn)
Dimanche — narn ödr/нарн өдр – солнце(soleil)
Цаг – le temps — tzag
болзг – le délai, la terme — bolzyg
Kедү цаг болҗ? – Quelle heure est-il? Kedü tzag boldj?
Мисхл – la seconde — miskhl
Агчм – la minute — agchm
агчмин зуур – dans(pour) une minute — agchmin zuur
Цаг — (une) heure — tzag
өдр – le jour(la journée)- ödr
өдрлә — dans la journée — ödrlä
өдрин дуусн — pendant la journée — ödrin duusn бүкл өдр – toute la journée — bükl ödr
өрәл өдр — une demi-journée — öräl ödr
өрүн — matin — örün
өрүһәр — dans la matinée — örüghär
өрүн күртл — avant le matin — örün kürtl
өр цәәтл — avant l’éveil de la journée
(à l’aube)- ör tzäätl
үд — oбед — üd
үдин өмн — avant midi — üdin ömn
үдән хөөн — après-midi — üdän khön
үдлә — à midi — üdlä
үдән хот – déjeuner — üdän khot
асхн – le soir — askhn
асхнла — dans la soirée — askhnla
асхн күртл – jusqu’au soir — askhn kürtl
харңһу — il fait noir(sombre) — kharnghu
бүрүл — tombée la nuit — bürül
сө — la nuit — sö
харңһу сө — la nuit sombre kharnghu sö
сарул сө — la nuit claire — sarul sö
дулан сө — la nuit douce — dulan sö
киитн үвлин сө — la nuit froide d’hiver — kiitn üvlin sö
сөөни өрәл — minuit — sööni öräl
эрт — tôt — érté
ора — tard — ora
«Ора босхла — өдр үрдг, баһдан эс сурхла – җирһл геедрдг.»(khal’mg ülgür)
«Ora boskhla — ödr ürdg, baghdan es surkhla — djirghl geedrdg.»
Zuln* yöräl
Zulan tävkhlärn keltn:
«Tosin’ ghazad dalan gholn’ Sömr uul tzögzn’ tömr kürä
Örgjäkh zulm mini daladn’ örgsn degjmin zul met
Dörvn minghn dörvn zun döchn dörvn monghlyn
Gerl-gegän bolj gerär düürng burkhd min’
Gerl-gegän bolj gerltäd gegärj zooglkh boltkha.
Gerär düürng Dala Lamnrt mini
Gerl-gegän bolj gerltäd gegäräd zooglkh boltkhag,
Khäärkhn,
örgsn zul mini zovl-turlgo zoogldj böklärn könkshün Bayin Namsra Burkhin khamr-amarn orkh boltkhag,
Khäärkhn,(erkän avad, erkän tärnltn)
«Jinjü maghu gündüghär
Zog Sanghj ülädji Tügjä djandj orulazeg
Djanghrin zeglän’ zakzalu( ghurv däkj davtn)
Om ürü zörü maan’ bardjaa khom
Khoshlng bärdg khoyir ghokh budn mör
Um-maa Baazr Därä khom
Erdnin Badm bumbinän um-maakhum.»( ghurv däkj davttn).
Erkän ergülkhlärn, bumban bichä alkhultn.
En noman umshchkad, erkän ülädj tärndtn.
Erkän ergülkhlärn, naaran-zaaran khoyir zöv ergültn.(transcription de texte tantrique kalmouk en latin a été faite par Monsieur Nikolaï Boldaev d’un kalmouk de France le 06 juin 2015).
* zul — lampadaire